Blogg 15 E-möten och videokonferanser

SKYPE konto har jag redan. Jag SKYPAR ofta på semestern. Jag har även genomfört ett antal uppgifter med kurskamrater över SKYPE. Dessutom har jag varit närvarande på ett större möte över SKYPE. Jag tycker om detta verktyg. Jag kan använda kamera om jag vill eller bara kommunicera med tal . Det jag tycker är bra är att samtidigt som man talar och diskuterar så kan det skrivas så att det är synligt för alla. Det medför att man hela tiden kan redigera och ändra i ett dokument. Jag använder och kommer att använda detta verktyg. Det som kan bli/vara ett teknikproblem med detta verktyg är att du inte har rätt utrustning eller att Internetuppkopplingen är dålig eller osäker där du befinner dig.

Blogg 14 PLE

Peer to Peer som jag uppfattar det är att alla datorer som är anslutna fungerar som klient och server. Begreppet innebär samarbetslärande eller kamtatlärande. Det jag gillar är att lärandet kan ske i olika kontexter och situationer med hjälp av dessa olika lärplattformar. Att läsa på distans över någon lärplattform innebär ju då att du i princip kan vara var som helst i världen och studera. Ambjörn Naeve talar om att den utveckling som är nu kommer att leda till att IT kompetenta kommer att styra över icka IT kompetenta. Vi måste förstå de möjligheter och bakomliggande mekanismer som IT användningen erbjuder. Det är väl i detta jag känner mig som nybörjare fortfarande. Jag upplevde SymbalooEDU som lite rörig i presentationen. Det kan förstås bero på att den var på engelska. ProLearn fick jag inte heller riktigt grepp om.  Det som är skillanden som jag uppfattar det mellan plattformarna är att i vissa är jag administratör, användare och mottagare?  I dagsläget kan jag inte se något användningsområde med SymbalooEDU i min profession.  Personliga lärmiljöers nackdelar kan vara skillnader i att förstå och kunna hantera plattformen. I detta blir jag den IT okunnige.Vem avgör vilken lärplattform som skall råda? Kommunen, den enskilda skolan? Personal och elever flyttar mellan skolor då borde plattformarna vara kommunövergripande?Säkerheten, kontrollen, uppdateringar, utbildning av personal samt service vem ansvarar för det, det är frågor att ha med?

Blogg 13 Interaktiva tavlor

Den interaktiva tavla jag valde är SMART Board beroende på att det är det verktyget som finns på skolan jag arbetar. Skillnaden mellan interaktiva tavlor och en vanlig?  Den interaktiva tavlan är mer levande och enligt Magdalena Holm så är eleverna mer intresserade och det är lättare att fånga deras uppmärksamhet med alla funktioner och den flexibilitet tavlan har. Skillnaden den stora är ju att lektionen och dess anteckningar kan sparas ner och skrivas ut eller/och skickas hem till elever. Sedan har du uppkopplingen mot Internet som komplement under lektionen. Lektionerna ges ett mervärde eftersom det kan göras mer levande med bildmaterial. Den introducerar och möjliggör att använda IT på ett pedagogiskt sätt diu nr 3, 2007. Arbetssättet kan innebära att lärare elev mer arbetar sida vid sida. Verktyget är inte bara lärarens.  Fördelen är också att läraren kan stå vänd mot klassen och inte vända ryggen till för att skriva på tavlan (diu nr1, 2006).
I en av mina professioner skulle jag kunna visa filmer från YouTube med beröring på HK ämnet. Elever kan också smidigt, roligt och lätt presentera egna arbeten för varandra. Vi kan söka efter recept och göra våra måltidsplaneringar utifrån detta samt visa recept och arbetsgång och mål för lektionen på tavlan.
Jag kan inte se några risker med den "interaktiva tavlan". Det jag kan se risker med är det material som laddas ner från Internet utan att kolla källan. Tills 1992 fanns en statlig lärmomedlesgraskning som kontrollerade alla böcker ur ett objektivitetsperspektiv (Reichenberg, 2011). Avregleringen innebar att lärare fick ett större ansvar att analysera och välja läromedel. I dag då mycket material finns tillgängligt  på nätet har lärare än större ansvar att granska det material som används i skolan.  Nackdelen som jag ser det är kostnaden. Det är dyrt att installera interaktiva tavlor.
Det jag tyckte var intressant var det det interaktiva bordet Surface. Det är ett lärverktyg som jag tror kan fånga barn/elever. Det möjliggör kommunikation tillsammans, problemlösning i grupp, samarbete m.m.

Fortsättning Blogg 12 Övningsuppgifter

Resultatet av mina övningar i Bilda. Produktionsverktyget var lätt att använda. Jag tror dock att jag missade att producera en rättningsmall! Men det går säkert bättre nästa gång. Har varit ute och tittat om någon läst eller skrivit i de olika kommunikationsforumen. Någon har läst, men inte skrivit. När det gäller inställningar i produktionsverktyget så beror det på vad syftet med momentet är vad som fylls i. Behövs inte mer än godkänt så skulle jag kryssa i tillåt ej fler försök samt bedömning godkänt  i %. Enkäterna och testerna i undersökningssyfte eller för något mer generellt OK. Men det blir ett ytlärande om sådana tester används för mycket. Det blir standardiserade fråga- svar, rätt- fel. Ingen formativ bedömning möjlig. Jag anser att flera svarsalternativ är mer rättvisa. Ett svar kan bestå av flera alternativ. Att producera enkäter på detta sätt leder till att man snabbt kan få en sammanfattning och överblick. Alla enkäter skall ha en kommentarruta för att fördjupa och utvidga svar. Skrivuppgiften här är det viktigt med sista inlämningsdatum. Jag vill ha en kommentarruta för feedback.

Blogg 12 Lärplattformar

Har nu "tittat" runt under denna rubrik i Bilda och testat lite vad som erbjuds. Har skapat en enkät, ett test samt en inlämningsuppgift med hjälp av produktionsverktyget. Har även testat på olika kommunikationsverktyg som ett diskussionsforum, sänt iväg ett mail till vissa personer i mina kontakter, skrivit anslag och aktiverat loggboken. Allt detta anser jag kräver lite teknikkunnande.. Så jag tror att det finns en tekniktröskel. Lärplattformar måste vara så enkla och tydliga som möjligt. Datorn är en teknisk pryl så krånglar den så....
När det gäller lärplattformar är de nödvändiga vid distansutbildningar. Jag tror även att de är kvar men mer utvecklade om 10-20 år. Att läsa på distans tror jag har en framtid. Jag utgår också ifrån att Tou Tube med alla sina filmklipp kommer att användas mer i utbildningar på alla nivåer, på distans och på plats. Fler kommer att filma sina föreläsningar eller göra dem i andra presentationer och sprida över Internet. Detta finner jag bra då jag som student kan gå tillbaka, reflektera och fördjupa mina kunskaper. Detta leder då till ett mer aktivt lärande av själva eleven. Vi möter dem på deras arena Internet. Diskussionsforum är helt klart nödvändig i en lärplattform. Här kan studenter/elever diskutera, vara ett stöd och lära av varandra.

Blogg 11 Podcast

Lyckades efter många timmars arbete publicera min Podcast i övningsuppgifter.  Att spela in  röst och ladda ner musik bjöd inte på några problem. Var faktiskt riktigt kul. Men sedan när filen skulle exporteras till MP3 se, då ville inte min dator vara med och inte jag heller. Efter mycket krångel och många försök lyckades det hela. Jag är inte villig att göra om det utan att ha support tillgänglig vid min sida både en som kan programmet och en tekniskt kunnig.  Skall jag använda detta i undervisningen, publicera eget material elller  vara ett stöd för elever i deras produktion av Podcast så behöver jag definitivt mer utbildning. Kan man verktyget så tror jag att det är till nytta i lärandet precis som Marita Ljungqvist säger i intervjun. Användas som ett komplement till föreläsningar eller det man gått igenom i skolan.
Men det finns ett problem i utvecklandet av IKT i skolan som jag ser det. I alla fall i de yngre åren upp till år 6.  Vi saknar stöd och utbildning i utvecklandet av IKT.
Risker med Podcast? I utbildningssyfte kan ett problem vara att innehålllet inte är aktuellt längre. Men det är väl användar lärarens skyldighet att granska?

Blogg 10 Sociala bokmärkestjänster och uppgift 1 c

Nu är jag klar med uppgift 1 c. Det går lite långsamt. Men jag har också gjort en del övningar många, en del långa. Sociala bokmärkestjänster prövade jag också. Jag tycker allmänt att jag har stor nytta av de instuktionsvideos som visas inför varje nytt moment. Denna gång lika så. Nytta  av denna bokmärkestjänst? Det är så mycket i huvudet nu, så många tjänster som prövats och där man samtidigt skall tänka på om de går och hur de kan användas i professionen. En del av tjänsterna är snarlika? För min del måste alla dessa nya erfarenheter få mogna. Jag måste gå tillbaka och titta och göra igen. Sedan kan jag hoppas att i mina yrken blir det tillfällen då jag ser att nu så skall vi använda, pröva detta verktyg. Jag kan tycka att sättet att etikettera i delicious var tydligt och enkelt! De användningsområden som jag ser är att kunna tagga andras hemsidor som jag har intresse av. Jag kan också prenumerara på utvalda taggar. Dessa skulle då handla om fritidspedagogik och HK som är mina professioner just nu.
Att samla alla sina bokmärken på nätet istället för i weebbläsaren! Jag är fortfarande av den uppfattningen att skriver jag något speciellt i olika etapper vill jag ha en backup, ett USB minne. Min erfarenhet säger mig att detta många gånger har behövts.

Uppgift 1b

Äntligen har jag känt mig mogen att skriva ner min oerfarenhet av Web 2.0 dess användning, för och nackdelar.

Blogg 9 Twitter

Har nu registrerat mig på Twitter. Det jag inte lyckades med idag var att ladda upp ett foto i rätt storlek. Behöver hjälp med det?? Vem? Bilden var för stor. Jag är helt ny på Twitter och andra sociala nätverk så det är svårt för mig att ha en uppfattning ännu. Jag är medlem i en sluten grupp av fritidspedagoger på Facebook, men jag är inte aktiv skall jag säga, även om frågorna berör. Jag kan tycka att det är bra att man endast får skriva korta meddelanden och inte långa romaner på Twitter. Det är en konst att skriva kort (jag kan inte). Fler läser och reflekterar. Det verkar även vara en social nätverkstjänst där det skrivs speciella saker av speciella personer? Inte lika allmän och allmänt använd som Facebook.  När jag talade med ett antal ungdomar så var de inte bekanta med Twitter, de använde Facebook och SMS för kommunikation.
De risker jag ser med sociala nätverk är att den personliga integreteten kan ändras? Hur?
Barn/unga kan förbli känslomässigt och socialt omogna. De ser inte konsekvenserna av sina handlingar.
Liksom i sociala nätverk som i verkliga livet finns risk för mobbing och uteslutning. Faran här är att i nätverken går allt mycket fortare än i verkliga livet. Ett tryck så ligger ett meddelandet ute och spridningen är stor.
Att undervisa i etik, värdegrundsfrågor och ansvar för vad du gör på nätet är ett måste för lärare. Föräldrar måste ta sitt ansvar för vad deras barn och ungdomar gör på nätet (Lärarnas Riksförbund).

Min länk till Twitter
http://twitter.com/#!/Vajlan

Min Norska Skogkatt, Blondie 16 år finns som bild på min Twitter. Hon blir bättre på bild än jag

Blogg 8 Wikis i undervisningen

Har skrivit en atikel om Teoretiska perspektiv om genus i Wikipedia om någon skulle vara intresserad av att läsa den. Det var inte svårt att skriva en artikel i detta Web 2.0 verktyg. Inte heller att redigera som jag prövade. Jag hade ingen aning om att jag själv kunde skriva och redigera i detta verktyg. Ytterligare en lärdom i kursen. När man klickar runt ser man att all information inte är dagsaktuell eller uppdaterad, det är nackdelen. Det är väl här vårt gemensamma ansvar att dela/uppdatera information och kunskap kommer in(Wikis i undervisningen). Ett kritiskt förhållningssätt behövs i detta digitala uppslagsverk. Att vara delaktig ser jag som positivt. Positivt att det kan handla om vad som helst. Att använda Wiki i undervisningen är helt klart en möjlighet. Att skriva och redigera både egna och andras texter. De resurser som behövs är en dator och Internet. Dessa båda verktyg har vi på min arbetsplats  så möjligheterna finns. Det som jag tror är viktigt är att lärare tar sitt etiska och moraliska ansvar och förhandsgranskar de texter/redigeringar som görs innan publicering. Om inte gå in och redigera i texterna. Det är tidskrävande. Men med en planering som innebär integrering av många ämnen anser jag det fullt möjligt att arbeta med.

Blogg 7 You Tube

You Tube, ytterligare ett område att gå in och utforska. Det tar lite tid för mig, de olika uppgifterna då jag måste titta på allt (nytt). På You Tube har jag lyssnat på musik, letat efter filmer och filmsnutten som var min första kontakt med You Tube för några år sedan.
Vad jag tycker om You Tube? Jo, det är en kul videotjänst för såväl amatörer, olika professioner för att sprida sitt budskap och sina tjänster.
Här finns tydligen allt att hitta, nöjen, information privat eller offentlig, upplysning, utbildning inom alla områden, tips och idéer både för privat bruk och för skolsammanhang i undervisnings/utbildningssyfte.
Jag kan använda Tou Tube i mina professioner.  Lyssna på musik, producera filmsnuttar med barnen/eleverna, söka efter filmer med anknytning till de ämnen, den verksamhet jag ansvarar för.
En uppgift i HK kan vara att eleverna enskilt eller i grupp producerar en film med anknytning till ämnet och delger andra på You Tube. Vilket mål  förväntas eleverna uppnå helt eller  delvis med uppgiften? Vad och vilken kunskap de fått genom uppgiften? Kanske jag som lärare i en framtid lägger ut lektionstips eller visar hur vi arbetar med ämnet HK likt Skolväskans kanal.
Här kommer en länk till den filmsnutt jag valt http://www.youtube.com/user/TjackBalle.
Filmen handlar om Bamse. När jag första gången såg den vek jag mig av skratt (skrattar fortfarande när jag ser den).
Varför är den bra? Den kan visas för barn/elever vid introduktion till att göra egna filmsnuttar. Den innehåller rim, egna teckningar, är rolig, opretantiös, egen sång och lätta ackord på gitarr. Denna filmsnutt kan visa på att det som produceras inte måste  vara professionellt, se ut på ett visst sätt,  utan allt duger. Något annat som gäller all medie. När man läser igen, ser en film igen upptäcker man hela tiden nya dimensioner i materialet som man kan prata med eleverna om.

Min länk till YouTube
http://www.youtube.com/watch?v=-5aAxg5sMhg

Blogg 6 Dela och lagra bilder på Internet

En ny dag. Det blev inte de foton jag tog igår kväll utan andra foton från "mitt" Thailand och Ban Phe.

Det var inga prpblem med att skaffa konto, inte heller att lägga ut bilderna och skriva tags eller skriva vad bilden handlade om. Jag lyckade till och med placera korten på kartan. Däremot hittade jag inga personer från kursen att bli kompis med. Lade kanske ner för lite tid att leta. Någon från kursen kanske vill bjuda in mig till sig? Så är det problemet löst.

Flickr var en ny bekantskap. Visst går den att använda i min/mina professioner. Barnen på fritids kan göra egna fotocollage tex. I hem och konsumentkunskap kan vi fota processen förberedelse-genomförande -resultat och på detta vis dokumentera vad vi gör/gjort. Det färdiga resultatet är fullt möjligt att lägga ut som bild på flickr. Kanske dela med någon annan klass i Sverige. Ge varandra tips och ideér. Det kan vara en mycket god idé att koppla ihop utvecklandet av användningen av verktyget att dela och lagra dokument med det som sägs i läroplanen under rubriken kunskaper (s. 14). Skolan  ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

"kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande".

Det som tog en oerhörd tid var att leta bilder som man får använda. Jag hittade till slut denna vackra kattbild. Katter har en speciell plats i mitt hjärta. Min egen är 16 år. Kanske lägger jag ut bilder på henne när kursen är över och mer tid finnes. Håll utkik!!

http://www.flickr.com/photos/64847664@N06/?saved=1   <-- Min länk till flickr

Dela och lagra bilder på internet

Nu skall jag ta lite kort för morgondagens uppgift, dela och lagra bilder på Internet. Något som är helt nytt för mig. Skall bli spännande.

Blogg 5 Gjord övning i Google Docs

Uppgiften innebar du skall pröva, så den gick inte att hoppa över. Jag tycker fortfarande efter denna övning inte om verktyget och kommer troligtvis inte att använda det i en framtid. Har delat dokunmentet med två kurskamrater.Länken som den publicerats under finns här nedan.
https://docs.google.com/document/d/1b1JBfdL5aS-_5yt0mjzmJhEWSMr6nJYU2HPL_jFF7q0/edit?hl=sv

Google Docs

Denna övning hoppar jag över. Jag har tidigare erfarenhet av verktyget genom ett projektarbete i grupp på distans. I denna grupp fungerade det inte. Det var rena katastofen. Alla skulle in och skriva och ändra i ett gemensamt dokument.Vi höll på att aldrig bli klara för att vi inte behärskade tekniken helt enkelt. Innehållet i dokumentet var det inget fel på. Det är/var inte krångligt att skapa ett dokument i Google Docs men att publicera det och arbeta i det var svårt, för att inte säga omöjligt för oss. Till slut viste vi ju inte vem som gjort vad. Att använda Google Docs som ett mindre underlag och information, budget, kalkyler av olika slag, enkäter tror jag är möjligt och dela detta med ett fåtal för synpunkter. För större arbete och under tidspress tror jag inte detta är ett bra alternativ.
Min erfarenhet är alltså inte god. Drar mig för att pröva igen. Jag har prövat genom SKYPE att arbeta med grupparbete och det gav däremot en positiv upplevelse. Att sitta i Thailand och diskutera, se sina gruppmedlemmar och se texten flyta fram över dataskärmen. Det var en aha upplevelse. De risker som kan finnas med att lagra på Internet är att det inte finns någon backup. Det skulle jag inte utsätta mig för. Lagrar allt på USB-minne i fall att, visus, datakrasch stulen dator på semester. Att arbeta med ett dokument på olika datorer är ju en fördel förstås. Jag har dock klickat runt mig lite för att få en överblick vad som erbjuds med verktyget.

Blogg 4 WEB 1.0 och WEB 2.0

Har nu kommit en liten bit på väg i kursen och har startat med uppgifterna i avsnittet Web 2.0. Skillnaden mellan Web 1.0 och Web 2.0 är många. Hittade en intressant beskrivning på engelska på www.text.nu/...du-maste-forsta-skillnaden-mellan-web 1.0 och web 2.0. Ett kompendium på engelska som går att översätta till svenska och beskriver skillnaderna mellan Web 1.0 och Web 2.0. av Graham Cormode och Balachander Krishnamurthy (2008). De viktigaste skillanderna som jag ser det är att i Web 1.0 är användarna konsumenter och i Web 2.0 skapare/medskapare och detta går igenom i alla delar. Vi har blivit aktiva på webben mot tidigare passiva mottagare/sökare av information. Annat som kan nämnas är att Web 1.0  att läsa Web 2.0  om att skriva Web 1.0 företag Web 2. 0 nätmötesplats/nätgemenskap HTML XML hemsidor bloggar portaler RSS client server jämlik till jämlik web form - web användning. Min översättning från http://www.text.nu/. Web 2.0 är en plattform för/med innovativ teknik och betecknar olika koncept. Webbplatser som innehåller en stark social inriktning, webbplatser som uppmuntrar till aktivitet genom att dela text, video, fotoinlägg med andra. Det finns otroligt mycket möjligheter med de tjänster/tekniker som Web 2.0 erbjuder oss idag att dela och samarbeta över nätet. Jag kommer fortlöpande att redovisa mina erfarenheter av de Web 2.0 verktyg jag kommer att pröva på. Det jag kan tycka är att det är så mycket teknik och termer som jag inte behärskar och förstår innebörden av när det gäller Internet och datorer. Men det kanske man inte behöver i sitt skapande på nätet, det räcker med att följa de instuktioner som ges vid genomförandet och användandet av olika verktyg?

RSS

Vilken miss. Jag hade gjort en kolumn där jag redovisade vad Web 1.0 och Web 2.0 innebar, men ser nu att de flutit ihop till en kortare mening. Hoppas ni kan läsa och förstå ändå.

Blogg 3 RSS

Har nu startat med att bekanta mig med den första tekniken inom området Web 2.0 RSS. Hur man kan avända denna teknik förstår jag och att RSS är ett flöde som uppdatera mig om det jag vill automatiskt. Hur detta går till förstår jag däremot inte.Användningsområderna för RSS är väl just att hålla sig uppdaterad och informerad om det/de ämnen/områden man valt. De verktyg som nämns i dokumentet har jag och använder mig av i stort sett dagligen. Nytt i sammanhanget är Google Reader som jag inte varit bekant med speciellt mycket. Jag har i alla fall lyckats prenumerera på ett antal RSS-flöden som intresserar mig och lagt dem i mappar. Det jag prenumererar på är information i ämnet hem och konsumentkunskap från Skolverket, vilket jag har användning för i mitt yrke.Kost och hälsa är något annan som knyter an till mitt läraryrke. Vetenskap är jag intresserad av det senaste från skolforskning så det åkte in som en prenumeration. Sist men inte minst alla dessa dagar- politik. Politik intressant, då allt är politik och jag verkar i en politikst styrd organisation och vill hålla mig informerad om vad som sägs här. Jag kan inte se någon nackdel med den/de RSS-läsare jag valt. Ett par av dem är inbyggda och Google Reader är webbbaserad och i instuktionen till uppgiften användes det verktyget så det gjorde jag också. Att använda RSS läsare i mitt yrke anser jag fullt möjligt.Nya recept och nya forskningsrön, allergier m.m. För att vidga det hela så kan en uppgift, för de äldre eleverna vara det att bevaka något RSS flöde med anknytning till hem och konsumentkunskaps ämnet. Recept t.ex.De kan välja utifrån vilken del/delar som intresserar dem och kanske senare göra någon form av precentation utifrån uppgiften.